Att många moderna filmer baseras på äldre historier är ingen hemlighet. Det finns gott om filmer vars sensmoral kommer ifrån äldre historier, även om handlingen inte är exakt samma eller att det sägs rakt ut. Det finns nämligen mycket att lära sig genom dessa historier som än i dag håller.
Det finns vissa historier som håller år in och år ut. Det kan vara gamla legender, sagor eller berättelser som på ett eller annat sätt kan inspirera oss till att leva bättre liv. Detta har filmmakare i alla tider tagit vara på. De använder de historier som finns i folksjälen för att plocka ut ett budskap eller sedelärande del och baka in det i handlingen i sina moderna alster.
Det finns många historier som passar in på denna beskrivning, men vissa är mer populära än andra. Nedan ska vi gå igenom tre av de mest populära:
Den fula ankungen
H.C. Andersens berättelse den fula ankungen gavs ut redan 1843. Det är en saga som handlar om en ankunge som inte är som de andra. Han är inte söt och ullig som de brukar vara. Nej, han är grå och ful enligt berättelsen. Dock ändras allt när han visar sig vara en vacker svan senare i historien. De andra ankungarna som stött ut honom får snabbt lära sig att de gjort fel.
Sensmoralen här är att man inte ska behandla andra olika bara för att de ser annorlunda ut eller har andra förutsättningar. Det handlar också om den fula ankungens utanförskap och hur detta påverkar honom. Detta är teman som återkommer i många filmer och berättelsen har stått modell för flera stora filmer och böcker efter det.
Pojken och vargen
En annan sådan historia är pojken och vargen. Denna sga är ännu äldre och tillskrivs den grekiska sagoberättaren Aisopos. Berättelsen handlar om en liten pojke som arbetar med att vara herde för får. Dagarna är långa och händelselösa och pojken lider svårt av uttråkning. En dag kommer han på ett bus. Han springer ner till byn där han bor och skriker att vargen kommer.
Reaktionen är direkt och man går man ur huse för att skydda sina får. Det är dock ingen varg där och livet återgår till det normala. Pojken återupprepar sitt bus ett par gånger till. Men slutar när det inte får samma effekt. Byborna har genomskådat hans bus. Tills den dagen det verkligen dyker upp en varg.
Då lyssnar inte byborna på hans skrik och vargen äter upp fåren. Sensmoralen är att om man ljuger ofta, så kommer folk heller inte tro en när man talar sanning. Ett tema som känns igen från många stora filmer.
Räven och storken
Den tredje historien har samma upphovsman som pojken och vargen. Den här handlar om en räv som ska bjuda en stork på mat. Han serverar mate på en tallrik. Men storken kan inte äta från denna tallrik. Storken bjuder tillbaka men serverar i en kruka, som räven omöjligen kan äta ur. Sensmoralen här är att man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad. Ett tema vi sett spelas ut många gånger.
